livetsting

Hej jag ska nu skriva lite om mina tankar och känslor kring min så kallade mamma kropp. Och yes det är en riktig mammakropp. 

 

Jag som i vanliga fall nästan alltid varit väldigt smal, för smal är inte van vi att se ut så här. Självklart förändras kroppen efter att man burit på ett barn i 9 mån och gått igenom en förlossning. Vad Jag inte visste var att Jag skulle bli Så här påverkad av det. 

 

Jag är verkligen helt förstörd när det kommer till min egen självbild. Oavsett hur Jag försöker komma till ro med sen så går det inte. Den påverkar allt jag gör. Jag kan inte använda vilka kläder som helst För ser gravid ut Eller bara fet. Har även fått frågan ifall jag är gravid igen. Kul. Not. 

 

Jag går nu mera i min älskade makes kläder. Alltså t-shirts i stl L eller XL. Att försöka klä upp sig finns det ingen ide till för Jag skulle aldrig känna mig fin ändå. 

 

Jag känner mig så fruktansvärt äcklig och ful. Inte det minsta sexig. Att vara naken inför min man känns skrämmande och Jag skäms. Allt jag kan tänka på är hur min mage ser ut. hur den rör på sig när jag går och hänger när jag böjer mig ner. 

 

Ola talar gång på gång om hur vacker han tycker att jag är. Att Jag absolut inte är äcklig. han säger att han tycker att Jag är sexig. Men det hjälper inte. Jag ser mig själv i spegeln och vill bara gråta. Vilket jag ofta gör. Gärna i sängen innan jag somnar. Då kommer alla känslor o tankar. 

 

Jag ser andra gå ner i vikt och ser as fräscha och fina ut efter att dem fött barn. Det känns som att Jag är så kass som fortfarande ser ut så här. Lilleman är 5 månader gammal. Jag vet att det inte gått så lång tid men ändå. 

 

Dum som man är så söker man på allt möjligt som får en att må sämre på nätet. På instagram tex. Jag söker även på träning och kost. Min telefon är full av info. 

 

Jag försöker träna o tänka på vad Jag äter och hur Mycket men det är svårt. Svårt att inte slarva. Pga sjukdom har träningen inte gått som jag velat heller vilket ger mig ännu mer ångest o stress. 

 

Jag ska få en kropp Jag kan må bra i. En kropp som jag stolt kan bära. En vacker dag har jag den. Jag vet att Jag skall vara stolt som jag är nu. Jag har fött två underbara pojkar. Och det är jag grymt stolt över. Och även över kroppen på ett sätt. att jag klarat av att bära på två barn och föda vaginalt. Det är jag stolt över och ingen kan ta det ifrån mig. 

 

Jag vill kunna vara naken och stolt. Vara nära

min man utan att skämmas och kunna bära fina kläder. 

 

Tro mig jag hatar att jag tänker och känner så här. Vill inget hellre än att sluta. Och bara bli bekväm i den Jag är nu. Allt får ta sin tid. Jag har två små barn att ta hand om. All tid i världen Finns inte. Men jag ska banne mig fixa detta. Jag vill må bra i mig själv och vara nära min man. Det är viktigt. I övrigt är Jag såå jäkla lycklig. Aldrig mått bättre och aldrig varit så lycklig. Konstigt. Att man kan må så dåligt och vata så lycklig på en och samma gång. Jävla kropp. 

 

bara lite tankar och känslor Jag bär på dagligen. 

 

Kram på er